Föreningen äger all mark och alla fastigheter, precis som i en vanlig hyres- eller bostadsrättsförening. Bostäder (inkl enskild trädgård) upplåts som hyresrätter.
Två sorters utgifter — två sorters hyror
När vi tittar på boendet, ekonomiskt sett, så har vi två typer av utgifter: kostnader och investeringar. Kostnader består i uppvärmning, skatter, räntor och förbruksmaterial. Investeringar är pengar som låses upp i en egendom, men vars värde fortfarande stannar i föreningen.
Kostnader måste täckas helt av vanliga hyresinbetalningar, och kan aldrig fås tillbaka.
Investeringar däremot behöver tekniskt sett bara täckas av insatser. En instats i en ekonomisk förening (och därmed en kooperativ hyresrättsförening) får man tillbaka när man lämnar föreningen.
Uppdelning i bostäder och gemensamma tillgångar
Bland föreningens egendomar finns en del saker som är knutna till en specifik bostad, och en del som hör till det gemensamma. Marken är ett typexempel på gemensam tillgång, och ett enfamiljhus typexempel på en bostads egna tillgång.
Detta ger en extra klassificering av varje utgift, vilka då måste delas upp på fyra grupper:
- Gemensam kostnad
- Gemensam investering
- En bostads kostnad
- En bostads investering
För att få stabilitet i föreningens ekonomi behöver föreningen över tiden bygga upp ett eget kapital. Hur snabbt vi bygger upp detta bestämmer vi gemensamt i medlemsmöte, men nivån bör minst motsvara eventuella låne-avbetalningar knutna till gemensam egendom.
På detta vis kommer ett hushålls boendekostnad att räknas ihop av motsvarande fyra delar:
- Del av gemensam kostnad
- Del i uppbyggandet av föreningens kapital (inkl "gemensam investering")
- Bostadens kostnad
- Bostadens investering
1. Del i gemensam kostnad
De gemensamma kostnaderna, som t ex skatter, driftskostnader och eventuella räntor på lån för gemensamma egendomar, fördelas lika på alla hushåll. Detta kanske handlar om 100 kr/mån per hushåll.
2. Del i uppbyggandet av föreningens kapital
Hur hög denna summa är sätts alltså av föreningsstämman, men skall minst täcka ammoreteringar för gemensamma tillgångar. Detta kanske handlar om 500 kr/mån per hushåll.
3. Bostadens kostnad
Uppvärmning, skatt, drift, ev ränta osv. Till denna post hör även avskrivningar för bostaden, dvs bokförd värdeminskning. Om ett hus fått nytt tak var det vid tidpunkten en investering (värdeökning), men takets livslängd beräknades till 50 år, och därmed minskar värdet med en femtiodel av investeringen varje år.
Denna summa varierar mycket beroende på vad det är för bostad. Kanske från 500-3 000 kr/mån.
4. Bostadens investering
Denna del är mer komplex. I de flesta fall kommer bostäder att köpas in flera på en gång; t ex bygget av ett flerfamiljhus, eller inköp av mark med flera byggnader på osv. Inköpet blir en utgift som fördelas på de 4 punkterna ovan, och en av dessa blir då bostadens värde.
Med tiden skall ett hushåll ha lagt en insats till föreningen, som täcker bostadens (ekonomiska) värde. Denna insats kan betalas med en klumpsumma inför inflyttningen, eller som en avbetalning till föreningen som läggs ovanpå hyran.
Hur hög avbetalningen skulle bli per månad är till viss del en överenskommelse mellan hushållet och föreningen, men skall minst täcka eventuella ammorteringar föreningen har för just den bostaden.
Detta kan röra sig om alltifrån 0-10 000 kr/mån.
