En rättvis kapitalistisk modell?

I Gårdsjö hade vi ett hyres-system baserat på att alla skulle kunna flytta in. Där fick den boende det utrymme den behövde, utifrån vad vi hade att erbjuda, och alla betalade med lika stor andel av sin tid/inkomst. När föreningen gick i vinst (främst genom ammorteringar) fördelades hälften av det på de som bott där den tiden. Det var ett kollektivt system baserat på rättvisa och jämlikhet.

Nu har jag andra tankar.

Kanske har jag blivit mindre kommunistisk och värderar valmöjligheten högre i dag än för några år sedan. Att kunna välja ett tråkigare jobb för att få mer pengar. Att kunna välja att betala mer för sitt boende och då får större/finare hem.

Några viktiga grundprinciper kvarstår dock. Om vi har plats, så skall man kunna flytta in utan att lägga stor insats. Alla boende skall ha samma inflytande över det gemensamma.
I alla fall, här kommer ett exempel på ett enligt min tanke någorlunda rättvist men kapitalistiskt system:

ETT förslag på ekonomisk modell

Jag tänker mig en ekonomisk modell där fördelningen baseras dels på inköpskostnad och taxeringsvärde, dels på yta. Jag visar med ett förenklat exempel för två hushåll:

Tänk er att vi hittar en gård, med ett bostadshus, ett vintebonat gästhus, en verkstad och 20 hektar mark. För gården betalar vi 1,5Mkr, och den ger oss två hushåll. Bördan av inköpskostnaden vill vi fördela på de boende, men också med tanken att vi har mark och verkstad som gemensamma tillgångar.

Så hur värderar vi dessa tillgångar? Summan av värderingen bör uppgå till inköpspriset 1,5 Mkr. I detta exempel tittar vi då på taxeringsvärdet för de olika delarna, och använder det för fördelning. Låt säga att taxeringsvärdena ser ut som följer:

Marken och verkstaden är gemensamt, så vi kan börja med att slå ihop dem till 47% av värdet. Vi har två hushåll, som skall dela på kostnaden. I exemplet tänker vi oss att föreningen tar ett banklån för hela inköpet, får en räntekostnad på 7 000 kr per månad. På det kan vi räkna bort 2 000 kr i skattereduktion, men lägga på 2 000 kr i ammortering, och fördela enligt andelarna ovan. Därpå tillkommer drift (inkl reparation, värme...) och skatt på de olika posterna:

Genom att ta kostnaden för hushållets bostad och fördela den gemensamma kostnaden lika på hushållen får vi en grundhyra på:

Då kan man hyra ett mindre hus ute i skogen i vår blivande ekoby, med tillgång till verkstad, för 3,6kkr/mån. Sedan med gemensamma storinköp av mat och delande av bil kan vi hålla andra kostnader nere.

Detta är ett väldigt förenklat exempel och med minsta möjliga ammortering. Ammorteringen innebär dessutom att föreningen har en vinst på 24 000 kr att fördela varje år, uppbunden i egendom. För att få en stabil förening som klarar sig även om någon flyttar ut någon gång i framtiden, bör en del av detta läggas som föreningens eget kapital, medan en del bör gå till medlemmarna i form av insatsemission, fördelat på samma sätt som ovan. Om vi tänker oss att vi låter hälften av vinsten gå till föreningen, och hälften till medlemmarna, så skulle dessa hushåll efter 5 års boende ha följande insats att ta ut om de flyttar:

Nu har jag inte tagit med vad som händer om någon kan lägga en insats när de flyttar in, utan bara räknat på ren hyra. Men detta visar grundtankarna lite grann, så får ni vänta lite på att få vidare beskrivning av insats-modellen!